Image

Välkommen!

Svenska Skolan ligger i Carcavelos, vid kuststräckan mellan Lissabon och Cascais. Fem minuters promenad från havet och 2 minuter från tågstationen. Här finns en fin trädgård, pool, lekplats och stor bollplan.

Skolan är öppen för alla barn mellan 3 och 12 år.

Förskola
F-klass
Låg och Mellanstadiet
Fritids
Skolmaten
Låsårstider 2022-23
Styrelse
Klagomål
Ordningsregler 2022-2023
2022-2023 Krisplan Svenska skolan Lissabon
Låg och Mellanstadiet
  • Förskola
  • F-klass
  • Låg och Mellanstadiet
  • Fritids
  • Skolmaten
  • Låsårstider 2022-23
  • Styrelse och stadgar
  • Ledighetsansökan
  • Klagomål
  • Ordningsregler 2022-2023
  • 2022-2023 Krisplan Svenska skolan Lissabon
  • Låg och Mellanstadiet

Förskolan är en del av Svenska Skolans verksamhet och följer svensk läroplan för förskolan (Lpfö98, reviderad 2011) 

Vi tar emot barn mellan 3-5 år och verksamheten pågår måndag till fredag mellan kl.09.00-15.00, mellan kl 15 och 17 finns Fritids tillgängligt tillsammans med skolbarnen. Förskolan är inrymd i skolbyggnadens markplan, i direkt anslutning till trädgården och lekplatsen. 

Under förskoleåldern, ägnar barnet sin energi åt att lära sig behärska sin kropp, lära sig ett språk, socialt samspel, att ordna och sortera upplevelser och utveckla ett symbolspråk. Barn är nyfikna och fulla av upptäckarglädje och ivriga att lära sig nya saker. Barnens utforskande främjar nya kunskaper och erfarenheter och i leken utvecklar barnen sin sociala och emotionella kompetens. Pedagogerna har en viktig roll som förebilder och inspiratörer och för att kunna möta barnens behov har vi en väl planerad verksamhet med varierande pedagogiska aktiviteter och tid för fri lek. 

På förskolan är barnen ute varje dag. Utevistelse är en viktig del av vår verksamhet då det möjliggör för barnen att utveckla sin motorik och främjar hälsan. Estetiska uttrycksformer så som bild, sång och musik är också viktiga inslag.

För oss är det viktigt att undervisningen följer barnet och att vi stödjer barnet i att kunna själv. Det innebär också att vi arbetar åldersblandat och ser fördelar med det samt att förskolans miljö ses som den tredje pedagogen. 

Dagen är schemalagd med fasta tider för samling, aktiviteter, lek och måltider. Ibland är hela gruppen tillsammans, men ofta delas barnen in i mindre grupper. Detta för att undervisningen lättare ska kunna möta barnens enskilda intressen och behov.  

I Förskoleklassen går barnen som fyller 6 samma läsår.  

Eleverna har tagit del av grundläggande kunskaper och förhållningssätt från förskolan och här tar nu F-klassen vid för att fortsätta att utveckla barnen genom ta tillvara på deras glädje och nyfikenhet att lära sig mer.  

Klassen leds av en klasslärare som även har extrapedagog att tillgå. Stilen av lärande förblir mycket praktisk och lekbaserat och barnets intresse styr de teman vi arbetar i. Både ute och innemiljö används för att bidra till att skapa den breda grund som krävs för att förbereda inför skolstart. Barnen lär sig här såväl ämnesbegrepp, regler i skolan, som grunden till att läsa och skriva. Vi arbetar med att styrka självkänslan och barnens tro på att de kommer kunna navigera sig fram i en utmanande framtid. 

Klasserna är uppdelade i årskurs 2-3 och 4-6. Klasserna har cirka 20 barn  

Pedagogik och akademiska rutiner 

Svenska skolan i Lissabon bedriver en pedagogik som utgår från ett helhetstänk runt ämnen och undervisning.  Undervisning utgår från LGR 11 med fokus på barnets bästa och ett helhetstänk runt ämnen och undervisning. Då vi har åldersintegrerade klasser möts barnet på den nivå där den befinner sig utvecklingsmässigt

Den som har det närmaste pedagogiska ansvaret för eleven är klassläraren och det är till den vårdnadshavare vänder sig med frågor om skolgången. Varje termin har eleven utvecklingssamtal där det sätts upp mål för barnens lärande. Samtalet hålls mellan elev, lärare och vårdnadshavare. Vid utvecklingssamtalen från år 1 är målen baserade på kunskapskraven för år 3 och i år 4 är målen baserade på betygskriterierna för år 6.  

Vi har specialiserade ämneslärare i musik, bild, slöjd, hemkunskap, teknik och idrott. 

Vi tar tillvara på varje elevs styrkor och bygger vår skola av starkt kompisskap, gemenskap och inkluderande. Blandningen av de olika åldrarna ger en dynamisk resurs där alla finner vänner i och efter skolan.  

Vår grundskola har till syfte att skapa en trevlig, trygg och stimulerande lärandemiljö för alla i skolan. Vi är alla engagerade att skapa en studiegång som främjar ett öppet sinne och strävan till livslångt lärande. 

Mellan 15:00 och 17:00 finns fritidspersonal tillgängliga för eleverna på skolan.  

Fritids och skolan arbetar mot samma mål och kompletterar varandra. På fritids strävar vi efter att utveckla barnens sociala och emotionella kompetens. Personalen arbetar aktivt för att barnen ska fungera i grupp och acceptera varandra olikheter. Både fria, spontana och organiserade lekar utvecklar barnens förmåga att fungera tillsammans. Fritidstiden ger också barnen möjlighet att använda sin kreativitet. Där kan vi baka, måla, rita, skulptera, sy, bygga och göra collage. Ibland använder vi slöjdsalen för att snickra eller bygga. Det finns alltid möjlighet att leka, spela boll eller bara vara. Fritids har också en del projekt, t ex att sköta odling på skolgården. Är det fint väder badar vi gärna i poolen. 

Vår kock Christian lagar skolmaten med ett öppet sinne för olika kulturella inslag och strävar efter att barnen ska våga prova på en mångfald av mat. Under lunchen hålls en lugn miljö och matro. Redan i förskolan börjar eleverna med stöd att lägga upp sin mat själva. Vi hjälper barnen att uppmärksamma portionsstorlekar för att motverka matsvinn. Alla barnen dukar undan efter sig. I klass 4-6 finns altererande matvärdar som torkar borden och ställer i ordning inför lunch. 

Vid varje lunch finns ett vegetariskt alternativ och anpassade rätter vid allergi. 

En gång i veckan serveras vegetarisk rätt till samtliga elever. Två gånger i veckan serveras fisk och två gånger kött. Grönsaker finns alltid till lunchen. 

Det strävas efter att köpa närproducerad mat och alltid ekologiskt när det är möjligt. Mellanmålet varieras varje dag med bland annat hemlagat bröd, hemlagade smoothies, yoghurt och flingor. Frukt serveras flera gånger per dag till barnen och personalen.  

Se veckans aktuella matsedel här.

Skolan öppnar kl: 08.30
Förskola: 09.00-17.00
Betald fritids : 16.00-17.00 

Övriga elever följer sitt schema. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vårtermin 2022

5/1              Skolstart 

21-25/2     Carnivalslov

9/3             Studiedag

11-15/4       Påsklov

25/4            Helgdag

9/6            Skolavslutning 

Sommartider 10 juni-15 juli

10/6    Helgdag

13/6     Helgdag

16/6    Helgdag

17/6    stängt

Övriga veckodagar öppet 9-16

Hösttermin 2022

24/8             Skolstart

5/10              Helgdag

31-4/11         Höstlov

1/12              Helgdag

8/12              Helgdag

21/12           Skolavslutning

Vårtermin 2023

4/1              Skolstart 

20-24/2     Carnivalslov

7/3             Studiedag

3-7/4         Påsklov

25/4           Helgdag

1/5             Helgdag

8/6            Helgdag

9/6            Skolavslutning

Det totala antalet skoldagar är 178 dagar. 

Svenska skolan i Lissabon Stadgar 2020

Ordförande: Henrik Gustavsson

Ledamot: Sandra Hellsvik, Micael Lagergren, Ana Matos, Emelie Tillgren, Fredrik Hägglund, Miguel Engström

Skolans representant: Kristin Arnberg, rektor fr.om augusti 2021

Hantering av klagomål

Svenska Skolan Lissabon vill gärna ta del av synpunkter, förslag och klagomål på verksamheten. Dina synpunkter är viktiga för att vi lättare ska utveckla och förbättra vår verksamhet.

Om du har synpunkter eller klagomål på skolans verksamhet kan du välja följande alternativ:

  1. Vänd dig i första hand till berörd personal.
  2. E-post till rektor kristin.arnberg@escolasueca.pt
  3. Skicka ett brev till skolan:

Svenska Skolan Lissabon

Rua de Quelimane 174

2775-620 Carcavelos

 

 

Så fungerar synpunkts- och klagomålshanteringen

 

Synpunkt eller klagomål lämnat till berörd person:

Om du trots åtgärd inte är nöjd, går ärendet vidare till rektor. Om fortfarande situationen inte är löst, går ärendet slutligen till styrelsen att hantera.

 

Synpunkt eller klagomål lämnat via e-post eller brev:

Meddelandet registreras och förmedlas vidare till berörd personal och verksamhet. Under förutsättning att du anger din e-postadress/adress kommer du att få en bekräftelse på att ditt mail/brev har tagits emot. Om du trots åtgärd inte är nöjd, går ärendet vidare till rektor. Om fortfarande situationen inte är löst, går ärendet slutligen till styrelsen att hantera.

Vi uppmanar alla som lämnar synpunkter eller klagomål att ange kontaktuppgifter. Det ger oss möjlighet att återkoppla till dig i ärendet. Naturligtvis behandlas dina synpunkter konfidentiellt. Klagomål som lämnas anonymt lämnas utan åtgärd.

Alla synpunkter och klagomål redovisas till ansvarig styrelse. Såväl verksamhet som styrelse använder synpunkter och klagomål som en del i sitt kontinuerliga uppföljnings- och utvecklingsarbete.

Gemensamma ordningsregler Svenska Skolan 2022-2023

Dessa är de övergripande ordningsreglerna.

Förhållningssätt:

  • Vi ska alla trivas på skolan. Vi behandlar alla med respekt och vi håller en låg ljudnivå inomhus.

Gården/Raster:

  • Ringklocka: Det signaleras olika för respektive klass när rasten är slut.
  • Rastlåda: Varje klass har en rastlåda med material att använda under rasten. När vi lämnar rasten har vi plockat undan efter oss.
  • Hygien: Efter rasterna och innan lunchen tvättar vi händerna.

Poolen:

  • Skolans medarbetare bevakar alltid poolbad.
  • Poolens användning: När bevakning finns kan elever använda poolen på lunchrast och på Fritids. Förskolan har tillgång till poolen däremellan. Poolen stänger 16:30 varje dag.
  • Vilka regler som gäller för poolbad framgår vid poolen.

Medtagna saker/övrigt:

  • Mobiltelefon: Under skoldagen ligger mobiltelefonen med inställningen ljudlös i skåpet.
  • Skor: Inomhus har vi inneskor och/eller strumpor. Vi lämnar våra ytterskor på skohyllan.
  • Leksaker: Inga egna leksaker tas med till skolan/förskolan.
  • Kalas: Vi delar inte ut inbjudningskort till kalas på skolan/förskolan. Däremot är det ok att bjuda klassen/gruppen på fika på födelsedagar.

Varmt välkommen till Svenska skolan!

Plan mot diskriminering och

kränkande behandling

Svenska Skolan i Lissabon

2022-2023

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planen gäller under tiden: 2022-09-01 till 2023-08-31

Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola och grundskola vid Svenska Skolan i Lissabon.

Ansvarig för planen: Rektor är ansvarig att planen verkställs och är levande i verksamheten.

Vision för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

På Svenska Skolan bemöts alla vänligt och respektfullt. Ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (se bilaga 1).

Alla ska känna sig trygga på Svenska Skolan. Det ska kännas tryggt att lämna sina barn på skolan.

Övergripande mål

Alla människor har ett lika värde med olika behov och förutsättningar. Vi lyssnar aktivt för att förstå varandra, vi hjälps åt att skapa tydlighet och bryr oss om varandra. Alla behandlas lika oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Ev. diskrimineringar, trakasserier eller kränkningar ska upptäckas tidigt och åtgärder vidtas omgående.

Förutsättningar

Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Skollagen 1 kap § 4). Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr 11. 1 kap samt 2 kap § 1)

Skolans uppdrag

Enligt 6 kap Skollagen angående åtgärder mot kränkande behandling samt 3 kap 14§-16§ i Diskrimineringslagen skall huvudmannen se till att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling (Skollagen 6 kap 6§), Det bedrivs ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter. (Diskrimineringslagen 3 kap 14§). Skolan förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering (Skollagen 6 kap 7§, Diskrimineringslagen 3 kap 15§). Det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan (Skollagen 6 kap 8§, Diskrimineringslagen 3 kap 16§).

Elevernas delaktighet

Eleverna ska vara delaktiga i det dagliga värdegrundsarbetet som klassråd, elevråd, matråd, grön flagg råd, arbetet med Global Awareness och komma med egna förslag på främjande åtgärder.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Daglig kommunikation, utvecklingssamtal, föräldramöte och ta del av Planen mot diskriminering och kränkande behandling, som finns som bilaga till Gulblåtråden på hemsidan.

Personalens delaktighet

Personalen verkar för att skapa en trygg miljö på skolan.

Förankring av planen

Alla familjer får information om planen i samband med skolstart och på föräldramöte.

Planen finns på skolans hemsida. Vi går igenom planen med eleverna klassvis.

Utvärdering

Årets plan ska utvärderas senast: 2021-08-31

Beskrivning av hur planen ska utvärderas

Målen gås igenom med elever, personal och föräldrar.

Sociogram genomförs under höstterminen och enkät genomförs under vårterminen. Utifrån dessa resultat jobbar vi vidare under det kommande läsåret.

Ansvarig för att läsårets plan utvärderas är rektor.

Främjande arbete

Utifrån ålder och mognad ska vi:

  • tydliggöra för barnen/eleverna vad som är kränkningar och diskriminering
  • gå igenom rutiner i Plan för diskriminering och kränkande behandling

Hur vi på skolan arbetar för att upptäcka kränkande behandling:

  • All personal uppmärksammar och reagerar vid kränkningar
  • Enkäter och utvecklingssamtal
  • Främjande arbete som medvetandegör värdegrund, normer och arbetsmiljö
  • Var och en tar ansvar att levandegöra likabehandlingsarbetet

Informera föräldrar om och tydliggöra Svenska Skolansvärdegrundsarbete genom:

  • Gulblå tråden
  • Föräldramöte
  • Utvecklingssamtal
  • Spontana föräldrakontakter
  • Styrelsen
  • Information på hemsida och Facebook

Trivsel- och gemenskapsaktiviteter:

  • Internationella barndagen/FN-dagen
  • Läsprojektet
  • Friluftsdagar
  • Pysseldagar
  • Gemensamma samlingar
  • Skolstart och skolavslutning
  • Rocka sockdagen
  • Traditioner och högtider
  • Wake me up

Kartläggning av trivsel

Kartläggningsmetoder:

Trivselenkät, utvecklingssamtal, klasskonferenser, spontana kontakter med elever, personal och föräldrar.

Hur eleverna involveras i kartläggningen:

Alla elever i åldrarna 5 år och uppåt deltar i besvarandet av trivselenkäten.

Hur personalen har involverats i kartläggningen:

Regelbundna uppföljningar av utvecklingssamtal och klasskonferenser.

Förebyggande arbete

  • Trygghet och trivsel är en stående punkt på personalkonferenser, klassråd, elevråd och mat- och grön flaggråd.
  • Skolans ordningsregler diskuteras i de olika verksamheterna.
  • Vuxna är alltid ute på rasterna, fördelade på olika delar av skolgården.
  • Schemaläggning av personal på samtliga raster.
  • Pedagogiska samtal.
  • Spontana samtal, som lyfter fram problem och synliggör, uppmuntras av personalen.
  • Vid terminsstart ägnas extra tid till det sociala arbetet i klassrummet eller elevgruppen.

Ansvariga:

Pedagoger och rektor

Rutiner för akuta situationer

Policy:

Ingen ska bli utsatt för kränkande behandling eller mobbing på Svenska Skolan i Lissabon.

Ingen ska känna sig utanför. Alla ska känna att det finns någon att leka/vara med.

Alla ska känna sig trygga.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:

Personal är ute på alla raster. De områden som pekats ut i elevernas trivselenkät bevakas extra noga.

Alla vuxna är skyldiga att agera om denne ser något som den uppfattar som avvikande.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:

Rektor Kristin Arnberg

kristin.arnberg@escolasueca.pt

Karin Eriksson

karin.eriksson@escolasueca.pt

Patrik Eriksson

Patrik.eriksson@escolasueca.pt

Maria Liljemark

Maria.liljemark@escolasueca.pt

Madelene Lund

Madelene.lund@escolasueca.pt

Kartläggningsrutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av annan/andra elev/elever:

  • Den vuxne (personal, förälder, besökande) som ser, upplever eller blir varse kränkningen på annat sätt, ska genast ingripa eller vidtala pedagog eller rektor. I och med det blir det skolans skyldighet att utreda händelsen.
  • Elevens klassföreståndare/förskollärare samt rektor informeras.
  • Två vuxna pratar enskilt med den utsatte eleven för att denne ska klargöra vad som har hänt. Samtalet dokumenteras.
  • En vuxen samtalar med de/den elever/eleven som har utfört kränkningen. Samtalet dokumenteras. Om det visar sig att kränkningar skett:
  • Den vuxna förklarar för de elever som har genomfört kränkningar att detta inte får förekomma på vår skola och accepteras inte. Gör upp en plan om hur detta ska upphöra. Bestäm en tid för uppföljning en vecka senare. Dokumentera samtalen och informera rektor
  • Kontakta inblandade föräldrar för att berätta om vad som har hänt och vad som har beslutats. Dokumentera samtalen.
  • Meddela rektor vad som beslutats
  • Observera eleverna.
  • Uppföljande samtal hålls med eleverna samt två vuxna. Föräldrarna delges information om detta. Dokumentera samtalen.
  • Eleverna hålls under uppsikt.
  • Om kränkningarna/trakasserierna inte upphör kallas de som har utfört dessa till samtal med rektor och klasslärare tillsammans med vårdnadshavarna. En handlingsplan upprättas. Samtalet dokumenteras.
  • Handlingsplanen följs upp enligt överenskommelse. Även detta dokumenteras.
  • Rektor hålls löpande informerad under processens gång.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal:

  1. Händelsen anmäls till rektor.
  2. Rektor informerar vårdnadshavare.
  3. Rektor ansvarar för att utredning görs.
  4. Rektor informerar styrelse.

Rutiner för uppföljning

  1. Samtal förs med berörda parter.
  2. Samtalen dokumenteras.
  3. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Dessa åtgärder bör leda till långsiktiga lösningar.
  4. Åtgärderna dokumenteras.
  5. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
  6. Vid upprepad upplevelse av kränkande behandling från personal, följer rektor upp ärendet.
  7. Utredning och åtgärder dokumenteras.
  8. Uppföljningen dokumenteras.
  9. Styrelsen hålls informerad

Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av elev:

  1. Händelsen anmäls till rektor.
  2. Rektor informerar vårdnadshavare.
  3. Rektor ansvarar för att utredning görs.
  4. Rektor informerar styrelsen.

Rutiner för uppföljning

  1. Samtal förs med berörda parter.
  2. Samtalen dokumenteras.
  3. Rektor ansvarar för att lämpliga långsiktiga, åtgärder vidtas.
  4. Åtgärderna dokumenteras.
  5. Rektor följer upp ärendet med personal, elev och vårdnadshavare.
  6. Utredning och åtgärder dokumenteras.
  7. Uppföljningen dokumenteras.
  8. Styrelsen informeras om utfall

Rutiner för dokumentation

Ansvarig för all dokumentation är rektor. Rektor ska se till att rutiner för dokumentation finns och att personalen är medveten om att dokumentation ska göras.

Ansvarsförhållande:

All personal är ansvarig för alla barn.

Den vuxne som ser en kränkning eller blir varse detta på annat sätt, ska genast ingripa.

Personalen är ansvarig för att följa rutinerna enligt Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Rektor är ansvarig för att Plan mot diskriminering och kränkande behandling är förankrad hos personalen.

Rektor är ansvarig för att planen uppdateras årligen.

Samtliga indikationer på diskriminering eller kränkande behandling utreds enligt planen.

Bilaga 1

Innebörden av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

De begrepp som används i de allmänna råden och kommentarerna kommer från både diskrimineringslagen och skollagen. Centrala begrepp definieras i bilaga 1. Det är viktigt att alla som arbetar i verksamheterna har kunskap om innebörden av begreppen för att förstå de allmänna råden samt för att kunna bedriva ett effektivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.2 Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.

Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.3 Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.4

  1. 1 kap. 4 § diskrimineringslagen.
  2. 6 kap. 3 § skollagen.
  3. Begreppet mobbning används i några av Skolverkets material men förekommer inte längre i författningarna. Eftersom Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning handlade om mobbning förekommer begreppet ändå.

Download :2021-2022 Krisplan Svensk Skolan i Lissabon

Klasserna är uppdelade i årskurs 2-3 och 4-6. Klasserna har cirka 20 barn  

Pedagogik och akademiska rutiner 

Svenska skolan i Lissabon bedriver en pedagogik som utgår från ett helhetstänk runt ämnen och undervisning.  Undervisning utgår från LGR 11 med fokus på barnets bästa och ett helhetstänk runt ämnen och undervisning. Då vi har åldersintegrerade klasser möts barnet på den nivå där den befinner sig utvecklingsmässigt

Den som har det närmaste pedagogiska ansvaret för eleven är klassläraren och det är till den vårdnadshavare vänder sig med frågor om skolgången. Varje termin har eleven utvecklingssamtal där det sätts upp mål för barnens lärande. Samtalet hålls mellan elev, lärare och vårdnadshavare. Vid utvecklingssamtalen från år 1 är målen baserade på kunskapskraven för år 3 och i år 4 är målen baserade på betygskriterierna för år 6.  

Vi har specialiserade ämneslärare i musik, bild, slöjd, hemkunskap, teknik och idrott. 

Vi tar tillvara på varje elevs styrkor och bygger vår skola av starkt kompisskap, gemenskap och inkluderande. Blandningen av de olika åldrarna ger en dynamisk resurs där alla finner vänner i och efter skolan.  

Vår grundskola har till syfte att skapa en trevlig, trygg och stimulerande lärandemiljö för alla i skolan. Vi är alla engagerade att skapa en studiegång som främjar ett öppet sinne och strävan till livslångt lärande. 

Rektorn har ordet

Nu har jag avslutat mitt första läsår som rektor på Svenska Skolan. Det har varit en resa, genom pandemi och covidsjuka, genom arbetsplatsträffar, styrelsemöten, ekonomiuppföljning, medarbetarsamtal, elevhälsoarbete, teamutveckling och vikariebehov. Den upplevelsen delar jag med rektorer på vilken skola som helst. Vad jag dock fått, vilket jag kanske är mer ensam om, är den fantastiska sammanhållning som kännetecknar den här lilla skolan. Att som rektor får träffa alla vårdnadshavare och barn/elever vid grinden varje morgon, att ha chansen att inte bara veta vad eleverna heter, utan komma ihåg att x skulle leka med y igår och att de skulle äta tacos, och ha chansen att följa upp det på ett socialt sätt, är en ynnest. Att kunna, på avstånd men ändå, se och följa elevernas och barnens utveckling, i studierna likväl som i leken på skolgården. Att kunna röra sig så naturligt mellan grupper och att det inte är en ”stor sak” att rektorn plötsligt sitter med vid bordet, är utvecklande även för mig. Den här fina kontakten som byggs visade sig också när vi för första gången på två år kunde bjuda in till skolavslutning med elevstyrt program, mingeltallrik, betygsutdelning och festligheter. Vilken uppslutning. Dessutom blev vi alla så fantastiskt uppmärksammade av vårdnadshavarna. Det värmer och är viktigt för alla att få den bekräftelsen. Jag som varit rektor i så många år på gymnasiet fick känna på hur det är när avslutningen enbart är glädje. Inga studenter som kanske är lite för ”glada” och som festat för hårt, ingen oro för de där studentflaken som är en så stark tradition på flera ställen i Sverige, vilket kan leda till olyckor och incidenter, inga missnöjda elever som inte fick ”rätt” betyg, inga familjebråk inför öppen ridå vid utspringet mm. Det är klart att det är delar jag saknar också och få tillfällen är en sådan milstolpe i livet som studenten, men ändå. Min puls var betydligt lägre vid den här tillställningen där eventuella missöden mest är källa till charm då barnen är små. Efter att vi önskat alla elever ett skönt sommarlov hade vi en vecka med efterarbete, utvärderingar, verksamhetsplanarbete och även avtackningar för de medarbetare som lämnar oss till hösten innan flera gick på en välförtjänt semester. I sommar har vi ett härligt gäng barn här som går på förskola och frita. Det finns nu utrymme för att samla ihop oss och planera för nästa läsår som kommer fortare än vi anar. 24/8 är alla barn och elever välkomna igen och innan dess håller vi helt stängt i några veckor. Glad sommar från Kristin

Kristin Arnberg